Mörker Täcker Livets Ljus
Mountains bow beneath the cold Ancient veins turn dark and old Snow seals scars of fallen ground No trace of warmth is ever found Light dissolves in frozen air Nothing answers, nothing cares Winds erase the final trail Voices thin and slowly fail Skies collapse in ashen grey The sun withdraws and fades away Echoes drift through hollow land Unheld by time, unheld by hand And fields lie bare beneath the frost Every seed and promise lost The Soil remembers silent screams Buried deep in broken dreams Lakes stand still with mirrored night Hiding all that fled from light Clouds descend in endless flow Sealing all that lies below Skies collapse in ashen grey The sun withdraws and fades away Echoes drift through hollow land Unheld by time, unheld by hand And days decay without a sign Buried deep in wasting time
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Snötäckt berg, en kylig vind Stormig illvilja, mot människors tillvaro Hunger efter makt, i djävulens mörka pakt Släcker sin törst, i sorgsna människors tyngda hopplösa själ som aska svävande i vind, offers brända lik Vi står i strid mot tid, ingen lever i frid En början på ett säkert slut A storm of poisonous will Against the fragile existence of man Hunger for power, bound in the devil’s pact Quenching their thirst Within the sorrow-soaked, hopeless souls of the damned Like ash drifting on the wind, the burned remains of sacrifice We stand in war with time itself, no life untouched by strife Truth decays beneath collapsing skies Faith is carved from flesh and lies
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
The ground is cold in a familiar way Not hostile...just indifferent We have stood here before and nothing changed Except the absence of expectation There are no signs left to follow Only habits of movement We walk because stopping requires a reason The land no longer answers The sky offers no direction Silence...is not peace It is only space And we remain Not from strength But from inertia What once burned has collapsed inward Leaving residue, a dull pressure behind the eyes The air enters the lungs Leaves again Without purpose The land no longer answers The sky offers no direction Silence...is not peace It is only space And we remain Not from strength But from inertia Still breathing Still here Without a meaning Without release The land no longer answers There is no collapse No awakening Only time passing Through unresisting bodies What once burned has collapsed inward Leaving residue A dull pressure behind the eyes
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
En tanke når mig, livet går en förbi En tår rinner, längtan efter sinnes ro Jag står där jag står Ensam, vilsen själ Jag är där jag är Livets bistra väg I mörka tankars vrå En saknad, svår att förstå En tår rinner, längtan efter sinnes ro Jag står där jag står Ensam, vilsen själ Jag är där jag är Livets bistra väg Jag står där jag står Ensam, vilsen själ Jag är där jag är Livets bistra väg
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
The sun decays in falling ash Nothing remains, no light to grasp Time collapses, torn and blind Where shadows wear the names of mankind From open wounds a frozen scream Hope rots away like a broken dream Prayers hang dead within the air Forgotten what we used to bear As darkness swallows the remaining light Storms scatter what survives The night consumes the weakened heart All life is drowned and torn apart Bones grind beneath the weight of blame The world decays without a name All that breathes, slowly erased Till death itself is laid to waste The earth convulses, wrath reborn From blood and grief a world is torn The heavens fall in blackened might Devouring all .....in endless night And as darkness swallows the remaining light Storms scatter what survives The night consumes the weakened heart All life is drowned and torn apart ....torn apart
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Cold settles downward Ground absorbs warmth Light withdraws slowly Trees lose outline Distance folds inward Space becomes pressure Nothing announces change Nothing responds here The land closes Wind moves lower Sound fails early Breath turns visible Time thickens briefly Movement feels reduced Nothing announces change Nothing releases tension Everything holds Night remains present Until release comes And Frost spreads outward
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Den modiges blod, sipprar ut, från en död mans hand Knivens vassa blad, lämnar ett dödligt sår Den ärofylldes öde är satt Död av blad, död i krig, skärd av svärd, död i ära Död av blad, död i krig, skärd av svärd, En ära i död! Heder i blod, en krigare stupar Ära i död, framför ett lyckligt slut i ro Död av blad, död i krig, skärd av svärd, död i ära Död av blad, död i krig, skärd av svärd, En ära i död!
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Vill den ta ditt liv? Vill den ha din själ? Kan inte lämna dig ifred? Evig smärta, utan någon vinning, evig smärta, det här är allt du ser Mörkret tar tag i dig. Mörkret täcker livets ljus. Om den tar ditt liv. Om den tar din själ. Kan du vara med mörkret, för evigt. Slut fred med allt, gå den ensamma vandringen, hoppa ner från kanten, stillsam själ i evig sömn. Mörker täcker livets ljus Mörker täcker livets ljus
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Sträcker fram sin hand Tar ett sista farväl Vid livets slut, sista stund Ett sista farväl till en ond svart värld Ett sista andetag I dödens lek Ett sista andetag Liv tar slut Ett sista andetag Slut ögonen i ro Ett sista andetag Farväl till allt Ta emot min ångest, min sorg Mitt svåra vemod, ta emot Släpp mig in, ta in och förlåt de Ett sista farväl till en ond svart värld Ett sista andetag I dödens lek Ett sista andetag Liv tar slut Ett sista andetag Slut ögonen i ro Ett sista andetag Farväl till allt Farväl till allt Allt
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026