Härd

Börja hädiskt tvångsmata oss Med tupé och tandlöst hånflin Ni gaggar på Häller vatten på grottekvarnen Er demens er själva snärja Det ni tryckt ner i vår hals Vomeras tusenfalt tillbaka Så vår magsaft blir er sista eukaristi Tvångsplacerade på skranglig sjukbår Fastspända med lemmar dragna isär Ekiperade i svångrem och stödstrumpor Sondmatar era öppna liggsår Kväver er med munkavlad gaggboll Så era utsagor når sitt slut För er ut ur sal på katafalk Bordlägg anakronistiska beslut Regla portarna till varenda islår Så det konservativa köttet Slutligen tvingas förruttna För att sedan låta tidens tänder gnaga På benen från varenda geront Erat herravälde ges ingen andra chans Ta allt tillbaka återställ balans Till förvildad virvel låt er förgås i horgadans Med förförande toner dirigerar er i trans I nepotismens ryggdunkar vi sätter kniven i hand Så nu när vajrarna är klippta på era paternoster, går hissen för första gången hela vägen upp Era trynen vi har demaskerat och hängt ut er, som de fargaltar ni konstant betett er som Kan vi äntligen få skörda och sedan smaka, av den dessförinnan så förbjudna frukten som Starta nya traditioner och sedan färdas mot ett anno dazumala, renade från ert slem

Submitted by Infernal Flame — Apr 24, 2025

I en svunnen tid Säger erinringen oss Att det fanns ett skede När all mōghe Kunde förtrösta På den enkla tesen Att var och en för sig Var detsamma Som att vara en med alla Via folkets blod Lurade I ensamhetens rike Vandrar vi Tysta tillsammans Förnärmade Flyttar vi isär För att närma oss varandra I en försvunnen tid Sa agiteringen oss Att vi var lika inför Gud Genom pastorns dröm Via folkets blod Lurade, igen I ensamhetens rike Vandrar vi Tysta tillsammans Genom förrunnen tid Har vi delat på kroppen I vår gemensamma förskräckelse Vilseletts till väckelse Kuvat vi dränkt våra synder När vi druckit av blodet Späckade av tillfälligt uppskov Utav själasörjarens vanföreställning När farsoten knackar på dörr'n Fylls kalken av träcken som blev kvar Lurade, trefalt I ensamhetens rike Vandrar vi Tysta tillsammans För att utstå en tuktning till För att fortsätta marteras Tills infarkten är ett faktum Antikoagulantia

Submitted by Corpse Defiler — Apr 24, 2025

I en tid Efteråt När misstron snart har flyttat in i varje hem Obygden, avbefolka, oro bor hos näst intill var och en Samtidigt, nekropoler fylls av fuskverk skapade att lämna dig ensam igen Snusa under självbefläckade täcken Driven att bli autoerotismens trogna vän I våra försök att fly Från den ofrånkomliga rötan Isoleringens ångerspärr vi över huvud dragit Tätar väggarna emellan rummen Bygger in vår ångest I öppna planlösningar Våra livsutrymmen blir mindre och mindre Vi målar in oss i hörnen Med bekännelsens färg I jakten på det gyllene snittet Utan funnet byte vi vänder bladet Mot vår egen underarm I feghetens vankelmod Sitter vi enskilt på två stolar Åbäkandes vid varje strand Ensligt betraktandes vattenspegeln Med återkastningen som enda reflektion Väljer vi slutligen även bort oss själva När vi vandrat länge nog längs varje kustrand I odelbart fager solnedgång Badandes allena I solipsismens sista strålar Bränner vi oss själva inne Med vårt finaste lignin Vi eldar på i pannan Men det vi verkar ha glömt Är att vår skorsten står i farstun Som de lata hundar vi är Tjuvläser vi facit Istället för att först betänka frågan Och när vi vänder upp och ner Finns det ingen som kan göra oss beredda på svaret Lovade guld och gröna skogar Lämnade med skuld och vita knogar

Boren i en håla bistert fuktier I ett restlöst töcken, börjar söka efter tecken Fastnar i skymlade stickspår Utan förklaring om vem eller vad som föregått Endast kaviteten äger vetskap Stenblockens återskall Bringa genljud från porlande strömfåror Färdandes längs drypande väggar Försöker orientera Med det sista dagsljuset som enda fyrbåk Möter äntligen fria nejdernas panorama Just när skymningen kväller in I det ständigt förgrenade mörkret Anar nebulösa hyddor av kroppar Skymtar i skuggans sken Något blänka luminöst Med svarta tag Och natt i rösten Tala andra tungomål Hamna i hypnotisk vanmakt Förtigen Rädd för att stänga ögonen Rädd för att öppna dem I bål uppfyrad från den eld som evigt brinner Av helig formel transformerad bortom livet Själavandrar genom oupphörligt eleverande passager Dränks parallellt i sjunkande spiraler

Submitted by Corpse Defiler — Apr 24, 2025

Vi har kommit för att skämma För att lära er hur ni lurar rava av varandra Våran utfästelse solid Lägga försåt för era resta nävar, para ihop Redo att bojas av våra förgyllda klovar Som inbillat nu utsmycka era utsträckta armar Plirögt vi har framställt vårt eget kattguld se hur det glimmar Snöförblindar era ögon Så att till syvende och sist Nödga er att på den sjunde dagen, istället för att vila Ledas på måfå till grossist Realisering och utsugeri Medan vi hamra färska pekunier Planterade för att inhöstas direkt I tickarmaskinens självbedrägeri Baserade på teckenavtal Sprättas loss som de andra likvida tillgångarna Inlåst av obstipation Pressar er att svälja nyckeln Söker efter sauverande klav Lavemang som enda dyrk Vi placerar våran handelsbod varhelst vi behagar Reser upp våra praktfulla stånd Fullständigt rågade med allehanda Krimskrams av omätlig åtgång Både ovan och under disken Aspirationer att bli vidare grätten? Svindlas med oss bortom ridån In till gemaket vi ledsagar er Ni kommer ingenstans utan vår hand För er med guldkoljé i vår pengadans Lystra i tjuderkoppel till filharmonisk klang Bakom kulisserna Längst in i schaberns högborg Vandra vindbryggan fram Över bottenlös vallgrav av aurum Innanför ringmur i jadeit Matas slantarna in i mammons geggveck Ur dess dräktighet nya rentier sätts till världen

Submitted by Lake of Tears — Apr 24, 2025

Vi har kommit för att skämma För att lära er hur ni lurar rava av varandra Våran utfästelse solid Lägga försåt för era resta nävar, para ihop Redo att bojas av våra förgyllda klovar Som inbillat nu utsmycka era utsträckta armar Plirögt vi har framställt vårt eget kattguld se hur det glimmar Snöförblindar era ögon Så att till syvende och sist Nödga er att på den sjunde dagen, istället för att vila Ledas på måfå till grossist Realisering och utsugeri Medan vi hamra färska pekunier Planterade för att inhöstas direkt I tickarmaskinens självbedrägeri Baserade på teckenavtal Sprättas loss som de andra likvida tillgångarna Inlåst av obstipation Pressar er att svälja nyckeln Söker efter sauverande klav Lavemang som enda dyrk Vi placerar våran handelsbod varhelst vi behagar Reser upp våra praktfulla stånd Fullständigt rågade med allehanda Krimskrams av omätlig åtgång Både ovan och under disken Aspirationer att bli vidare grätten Svindlas med oss bortom ridån In till gemaket vi ledsagar er Ni kommer ingenstans utan vår hand För er med guldkoljé i vår pengadans Lystra i tjuderkoppel till filharmonisk klang Bakom kulisserna Längst in i schaberns högborg Vandra vindbryggan fram Över bottenlös vallgrav av aurum Innanför ringmur i jadeit Matas slantarna in i mammons geggveck Ur dess dräktighet nya rentier sätts till världen

Submitted by VladTheImpaler666 — Apr 24, 2025

This track is instrumental.

Is this song not instrumental?

Född ur ett vakuum Av akromatisk ton Konstant svällande Skiftat sinande Sprungen ur en implosion Av ständigt exploderande kraft Uppstånden ur ett ändlöst dunkel Briserar de första strålarna Brottet mot den helt orörda ytan Kreerar en ny balans Distinktionen mellan ljus och mörker En opåkallad existens I det allra första ögonblicket definieras ursprung och förfall Ur lerjorden makar sig Sticklingar opp Spirar ur myllans börd Inled Avklä Så förhandenvaron om Hur ur det stora ingentinget Urkomstens salut avlossas Som en sylvass pil I riktning Mot Helios Ska den färska törnen Möta vapörens öppna famn Skjuter opp i firmamentets Vida gynnsamhet Satarektion Inseminera Vulvaner Koncipiera Manifesterar florans bas För att sedan se Hur det timliga Långsamt draperas Över evärdliga oceaner Och lummighetens gröna raglaner Klotets upprinnelse utmynna Härstammen breder sig ut Får sin innersta stängel Sätter begynnelsens rötter Varde Erde Så varje startad art Obehindrat Får frodas fritt Invadera Med abiotiska faktorer Den obeskurna domens Alla land Alla hav På alla plan

Submitted by Grave666 — Apr 24, 2025

Det var planerat, ni visste, från allra första början att det skulle gå såhär illa för oss Allting pekar nu på hur mycket värre det helt utan tvekan kommer att bli När ni inte längre bryr er om något annat än ert inhägnade fögderi Tvinnar fast oss i det osynliga nätet, för att injiceras med de förnämas toxin I fåvitskelig jakt efter klöver Sänder springschasar efter proviant För er inbillade trygghets skull Ni sänder ut fler fotsoldater Händer har skakats Bakom lyckta dörrar För att skapa skyttegravar på öppen gata Fyllda av vardagskrigets oväpnade lik När folksjukdomar bedövas av överprisad farmakon Förgiftas det sista dricksvattnet av larvernas projektiler Budbäraren mördad innan försändelsen kommit fram Och den sista oasen svidat om till ännu en basar När varenda institution ekar tom Och varje lund långt om länge ryckts upp med sina rötter Ingen finns längre kvar som kan lösa pusslet De har lyckats sätta sista spiken i kistan Medan vi berusats av vårt eget gravvin Det ligger snart en hund begraven på varenda kyrkogård

Submitted by SerpentEve — Apr 24, 2025

Dagligen konfronterad av skråpuker Lösa ansikten och peruker Som om på översvinens maskis Otadlighet till varje pris Bland narrar som luras med ett grin I förtröstan att det finns värde i att tjäna travestin Genom jävlighetens sus och grus Hopat ni släpas som kedjade trälar Inlemmade kring pläterade spiror Säckel från sörjan av blötet Ni få på huden Lurendrejar er i leran från den djupaste gyttjan Låter avflagningar täcka er som snö Förblindar era tomma hålor med exkrement Som fördämmer samtliga sinnen Varenda pelare som rests Har en efter en täckts av nidbilder För att höja era blickar och sänka era sinnen Varje stenstod som rivits ner Ersatts av timliga intryck I evigt pågående övergrepp Och hissandet av skamligt skinn Ikläs kråsklimax I draperier av kött Kletig och spretig Bland fettgardiner Som medikament Att späka Blottad hud I den desperata önskan att få punktera Vi söker jämt och skändligt efter kommatecken Äcklad av tomma anleten Till den grad av lust Spy ut vår ruttna säd

Submitted by VladTheImpaler666 — Apr 24, 2025