Skuggorna Kallar

Hjälplös du famlar runt Utan väg tillbaka Ingen chans att stå emot När natten vill bevaka Mörkrets klor, de griper tag Och håller dig fången Maktlös, du stretar emot Tiden, den är gången Nordens gap visar sig Karg, kall och blek Ditt liv tynar bort Usel, värdelös och vek Det nordiska mörkret, ominöst Får människan på fall Hungrar efter offer Bejakar sitt kall

Submitted by johnmansley — Apr 25, 2025

Skymningen faller Dagen är sedan länge borta Det är kallt, kargt och mörkt Frostvindar piskar landskapen Värme har gett plats åt köld Ett uråldrigt mörker har kommit Ett uråldrigt mörker ska stanna För evigt, för alltid, i oändlighet Natten gryr, ändlöst svart Den vakar, bejakar döden Livsgnistor släckta gång på gång Förgäves, desperat Här råder inget liv Den härjande döden ser och tar Kvar är en becksvart stillhet När solen bleknat bort

Submitted by MetalElf — Apr 25, 2025

Månens kyla skänker sin lyster Över skog och berg Stämningen är kall och dyster Hypnotisk är dess färg Den djupa skogen, vid och bred Av månskenet besatt Sträcker sig mil i led Nu stundar ulvens natt Dimhöljt, dunkelt, mörkt och kallt In i skogens kärna Här flockas vargar tusenfalt Under en lysande stjärna Ständig jakt på människoblod En hunger väcks till liv Vargakäftens vredesmod Förgörande destruktivt Blodulvens tid, ett vredgat gap I den svarta dimman Människors enfaldiga dårskap En rädsla att förnimma Ultra silvam Nebula Ultra silvam Nebula

Submitted by Cyberwaste — Apr 25, 2025

Stormen river och sliter Det är årets mörkaste dag Dagen då blod blir till is Ett hot för moder jord Blir ett blot för fader nord Människor kämpar till varje pris Ett omen färgat av döden svart Det sista kapitlet, snart blir det natt

Submitted by NecroLord — Apr 25, 2025

Frostbitna rike, här rinner mitt blod Renat av eld, ner i din jord Tidlös urkraft, härdad av tjälen Brinner gör den glödgade själen Timglaset har vänts, ett sista varv Ett sista kapitel av blod och arv Bultande hjärta, vredgat rött För det som en gång var, för det som dött

Submitted by BloodShrine — Apr 25, 2025

Black salvation, the eternal night The well of light has dried In darkness, a blissful fright A descending light has come to die To set in the east one final time Bleeding, devoured, gone Embraced by a gloom sublime Where dusk replaces dawn A welkin silent, cold and still Starless is the womb An eerie emptiness, the dark's sigil The light has crawled into its tomb Twilight, afterglow, nightfall Left is an ending obscure Heed the echoing nocturnal call Eternal and dark and so pure The sun's blood is fuel to the black light A weakness brought to shame The future ablaze by the eternal night

Submitted by Finntroll — Apr 25, 2025

Something is calling Calling for me Something is lurking Beneath the trees Something enchanting Enthralling to me Something conductive Beneath the trees Enter the shadows Under the vast canopy Something is waiting ...beneath the trees Something is calling Calling for me The forest whispers my name Again and again Enter the shadows Under the vast canopy Something is waiting ...beneath the trees Abandoned by the moonlight No trail or beaten path Under a starless sky I stumble in the dark I sense the peace that I've been longing for Buried in the soil beneath the trees I feel an urge that I've never felt before I quietly embrace eternal sleep I've finally found peace ...beneath the trees

Submitted by johnmansley — Apr 25, 2025

Beneath the ground, in the frozen soil This is my final rest Deep into the eternal void This is my final quest The sun does not shine down here Nor does the moon Both buried with me underground By the hand of doom Hollow Below Somber Solemn Bells are tolling, echoing chimes It's dark and cold The reaper's near, I can feel the scythe The stench of old Hollow Below Somber Solemn Death's black cloak, the last embrace Here I will cease to be A dismal journey at the speed of night The funeral of me

Submitted by Corpse Grinder — Apr 25, 2025