VII: Född förlorare

Här finns ingen värme, ingen köld Enbart ett vakuum Mina läppar de avger ett leende då jag ser hur du faller isär Nu när insikten slutligen nått dig och sorgen håller dig kär Vi vandrar hand i hand till andra sidan bron Där dyrkan utav döden är den enda sanna tron Den enda sanna tron Dina tankar ett fullständigt kaos av de tusen minnen du bär Och att var dag återuppleva denna inhumana misär Så kom nu, följ min röst till den andra sidan bron Där dyrkan utav döden är den enda sanna tron Den enda sanna tron Se nu hur alla dina minnen formas till en magnum 357 Och jag tror du vet någonstans där innerst inne Att självmord är den enda vägen ut Tveka inte, skjut, skjut, jag sa skjut, skjut Önskan att försvinna är nu betydligt mer akut För där en början finns där finns det alltid ett slut Tiden den går, minut för minut Spillror av mig själv försöker finna vägen ut ur mig Ut ur mig, in i dig

Submitted by Nargaroth — Apr 26, 2025

Varenda jävla andetag, varenda jävla ord Är blott en bråkdel av vad jag hatar hos dig Dina ullbeklädda tankar, ditt avskyvärda liv Men vad som äcklar mig mest, är din vidriga filantropi Människa o'avskyvärda människa Gång på gång ställer du frågan vad som skiljer oss åt Du tror på liv, jag tror på död Och jag önskar att en dag finna den väg som må tas För att utplåna denna fullständigt överdjävliga ras Jag hatar dig från djupet av mitt hjärta Det spelar ingen roll, vem du är Så blotta nu din svaghet, porten till ditt liv Så jag kan förstöra den, o'avskyvärda människa Människa o'avskyvärda människa

Submitted by Morgoth — Apr 26, 2025

Kom, kom, kom, kom till mig du underbara sjukdom Slå mig sönder och samman och tvinga mig ned på knä Injicera all din ondska in i min menlösa kropp Och på ett fåtal sekunder försvinner alla bekymmer långt, långt bort För utan mig är du ingenting, är du ingenting Och utan dig är jag ingenting Men tillsammans är vi allt Skada mig, ja skada mig du underbara sjukdom Beröva mig din frihet, kom och beröva mig mitt liv Ta mitt hopp, mina drömmar, mina förväntningar inför ett vi Och förstör dem allesamman, min gudomliga ledstjärna negativ Ingen glädje kan liknas vid dig Och ingen erövring kan jämställas med dig Inget lyckorus kan jämföras med dig Och ingen kärlek kan någonsin ersätta dig

Submitted by Warbringer — Apr 26, 2025

Ensam i mörkret trivs jag bäst ensam i nattens timma frigör dig från dagens ljus bör du hör mina dikter Natt efter natt är jag här för att få svar på gåtor vill inte, vill inte vara kvar Snörd runt min hals ligger en vals som för mig till nattens rike jag dansar så lätt runt i mitt runt känner att tiden är kommen plågas och våndas varje dag var de min resas mål? sängen är orörd dikten klar Snörd runt min hals ligger en vals solen går upp i hösten sitter och väntar på ett svar ljuset det för mig till vila

Submitted by Dahmers Fridge — Nov 09, 2025

Jag förbannar min moder för hennes val att skapa ett liv Och jag förbannar min fader för hans ljumna, snart tjugosju år gamla säd så viril Men främst så förbannar jag mig själv, du motbjudande fanskap, du smaklösa skämt Från födseln förlorad, sedan barnsben evigt dömd Jag är den felande länken, ett misstag som aldrig borde få ha hänt Jag säger nej till livet, nej till mig själv Och alla guds perverterade skapelser Moder jord, alla skogar och fjäll En genpol så defekt Ett mörker så perfekt

Submitted by Infernal Flame — Apr 26, 2025