Fasornas tid

Hör, hur det viskas i det tysta Om en okänd makt, sprungen ur det förflutna De som vakat, vakat i det tysta Börjar träda fram, i all sin mörka prakt Över himlavalvet hörs ett dån Sprungna upp ur avgrunden, ryttare av stål Tidens slut nalkas, vi står vid randen Fasornas tid över land och hav Tidens slut nalkas, ingenstans att fly Vi står vid randen och ser allt som är bli förbi Allt som varit skall förgås Du skall skörda som du sår Vredens dag, och vem skall stå? Vem skall fjättras i tusende år? Höj ditt svärd, dra ditt spjut Krigen bådar tidens slut Ut i natten, isande tjut De fyra rider ut från avgrundens djup Tidens slut nalkas, vi står vid randen Fasornas tid över land och hav Tidens slut nalkas, ingenstans att fly Vi står vid randen och ser allt som är bli förbi

Submitted by Nargaroth — Nov 08, 2025

En dimma sveper in över det karga landskapet En vindil spelar i trädens kronor till nattens tjut Helvetets symfoni i ett evigt crescendo Minnena tonar ut som en dröm i det frusna mörkret Hemsökt av minnen I ett förvridet inferno Likt demoner som river mitt inre Leder mig vilse Hemsökt av minnen I ett förvridet inferno Likt demoner som river mitt inre För mig ner i evig vinter En mörk väg för mig ner i djupet Där skalden ristar min runa Mitt öde väntar Likt en malström ur det förflutna Gömt, dolt, höljt i dimma Ett torn som en stenstod byggd av gudarna Ett torn från helvetet till himlen Från urminnes tid En väktare av en uråldrig värld I fruktan jag ryggar tillbaka I bävan jag faller på knä I vanmakt jag reser min blick upp mot skyn I tidernas sagor En större fasa aldrig någonsin setts Hemsökt av minnen I ett förvridet inferno Likt demoner som river mitt inre För mig ner i evig vinter Hemsökt av minnen I ett förvridet inferno Likt demoner som river mitt inre För mig ner i evig vinter

Submitted by Immortal — Nov 08, 2025