Fornaldarsagor

Hör korpasång. Härar samlas, från Nordens alla riken. Uppdämd vrede, prövar bärsärkars frid. Ryktbara kämpar, under sköldmöars ledning Marken skälver till härars dån Slaget stundar vid Bråvalla hed Även Ring, här med stort mantal samlat Ett hav av uddjärn likt havsstrandens vass Detta mig synes, en värdig plats att dö Stridlurar ljuda över Bråvalla hed Ljuda, över Bråvalla hed Vill - Oden ej, giva segern oss Som - ofta förr Vill du ej giva seger till mig Tag mig med, låt mig gästa din hall Låt mig falla på valplatsen, samman med min här Med ära få dö Se - Sigurds här, den i viggform står Vill - Oden ej, giva segern oss Vem - honom lärt, hur man fylkar här Vill - Oden ej, giva segern oss Alla de som falla, på valplatsen, ger jag till Oden En flod av kött och järn härar drabbar samman under härtecknets kraft se lemmar kapas, se brynjor sargas Sköldar bräckes, skallar krossas, i våldsamt raseri Och i stora högar drottfolk faller Där hjältar dränks i blod Vill du ej giva seger till mig Tag mig med, låt mig gästa din hall Låt mig falla på valplatsen, samman med min här Med ära få dö Med ära dör jag

Submitted by Sexy Gargoyle — Apr 24, 2025

Se valplatsen dränkt ut i blod Vår här har mättat Uppsalas jord Vi stred mot en obetvinglig kraft Min broder föll, dräpt i svärddans svår. I bojor förd, i Eysten våld, mina sista ord Vägrar taga mö, som bot för broders blod Ej bliva måg till vår fiendekung Ingen moders sorg, låt gravöl skålas stort Giv mig denna död Res, res spjut i marken, höj dess järn till skyn Ej har en konung skådat, skådat bädd så dyr Låt, låt mig falla, över uddjärns egg. Giv mig till ramnen, till spjutherrens djur Tag min ring och för den fram Till min fostermor Bär sorg, men ingen/utan skam Förkunna om mig och bror I bojor förd, i Eysten våld, mina sista ord Res, res spjut i marken, höj dess järn till skyn Ej, har en konung skådat, skådat bädd så dyr Låt, låt mig falla, över uddjärns egg. Giv mig till ramnen, till spjutherrens djur Hör, hör korpen glädjas, hör örnens sång Dem skall jag göda med mina ögon, bli till korpaföda Låt, låt mig falla, över uddjärns egg. Giv mig till ramnen, till spjutherrens djur

Submitted by Corpse Defiler — Apr 24, 2025

Hörde du mitt rop, ur sömnens djupa värld En underlig syn allt till mig kom, jag såg den ljus och klar Ett följe från götars land, ledda av vit björn. Med härdad ragg, en högrest best, vars lynne tordes spak En krigares hamn, har äntrat vårt land En konunga son, foren hit Gäckad, prövad, narrad, hånad, blevo götars son bidar vrede, bort i skoters land. Vänder åter, ryktbar, härdad med mantalig här Med broder, och vän, de tre i vilddjurs hamn. Åter gästar han min dröm I drömmen jag ser, trenne höga hamnar Vreda björnar och en stridslysten galt I drömmen jag ser, trenne höga hamnar Dräpande folket, ty vårt rike stacks i brand I drömmen jag ser, trenne höga hamnar Med skeppshästar vida och ulvar i stor flock I drömmen jag ser, trenne höga hamnar Dräpande folk, ty vårt rike står i brand Den första gång han gästade min sömn, med lynne så blitt, han foren ej i nid Den andra gång med vrede och järn, krävandes Ullåkers mö. Åter gästar han min dröm I drömmen jag ser, trenne höga hamnar Vreda björnar och en stridslysten galt I drömmen jag ser, trenne höga hamnar Dräpande folket, ty vårt rike stacks i brand I drömmen jag ser, trenne höga hamnar Med skeppshästar vida och ulvar i stor flock I drömmen jag ser, trenne höga hamnar Dräpande folk, ty vårt rike står i brand

Submitted by SerpentEve — Apr 24, 2025

Herre, vakna upp Eran syster är här, med hat, svek, nid och stål Räck mig, Sköfnung till min hand Hennes klinga ska sjunga, låt höra hennes sång Till en sista strid, en sista kamp, kallar på oss En sista strid, vi ej döden rädes till en sista kamp, kallar på oss Hämta, det bästa mjödet fram Hälsa Skuld vi är sorgfri, låt möta hennes grin Samla, hären vid vår port Vi är bundna till ödet, till nornornas dom Fallna kämpar, stiger åter upp De döda reser, lik som går igen Mot trolldoms krafter, hjälper föga mod Samman vi kämpar, Krakes sista strid Där de tågade ut, prydda brynjor och spjut. Vigdjärvt och stålhärdat folk. Till blodfränkans svek, och till hugstor svärdslek En fejd mellan syster och bror I den slakt som där stod, flöda man mod och blod Jämna var härarnas prov Driven av guld, ondsinnad var Skuld Vars sinne var fyllt utav rov Före konungen stred, en slagbjörn så vred ej pilar, ej svärdseggen bet Men i fiendens hop, hördes sejdkonors rop Som runor och dödsgaldrar slet Med trolldom och nid, vändes strid. Mitt i svärdsleken varm, under fegmärktas larm Fälldes den hugstore drott Rolf blev kastad i hög, väl prövad han dög Sådan var konungens lott Fallna kämpar, stiger åter upp De döda reser, lik som går igen Mot trolldoms krafter, hjälper föga mod Samman vi faller, Krakes sista strid

Submitted by Warbringer — Apr 24, 2025

Svärd svingats har och spjutens ting jag utkämpat Kämpat har, stridit har Som ung jag färgat spjut och mången segrar jag vunnit Blodat mark, stridigt stark Asar bjuder mig hem, döden är ej av sorg Oden välkomnar mig och skrattande vill jag dö Diserna sända hit från Härjafaderns eviga hall Oden välkomnar mig. Med Asar jag bälgar mitt öl Svärd svingats har, och spjutens ting jag utkämpat Skrattande vill jag dö

Submitted by Infernal Flame — Apr 24, 2025