En blodvittneskrans
(Vi gav han ärr, en vila i kärr Blodsvittnesdödens krans) Faren hit från Anglers ö, för att klerkers lära strö Som girigt åt och drack av det vi bjöd Vid gudars slätt, där vi håller folkets rätt Där fäder, asagudar vätt Med blod som asar vätt Där står vår Asator Vid svears ting, och helgad ring Står en stor och ärad bild En avbild av vår Asator Ett helgerån Ett svekfullt hån Där han högg mot jordens son Vi gav honom tusen sår Och en grav i myrens hav Vi gav han tusen sår Och där må han dö tills alla ben blir lav I myren dränkt Vi martyr-kronan skänkt Där ingen kan nå honom, där blev han sänkt Vi gav han ärr, en vila i kärr Blodsvittnesdödens krans Vid asagudars hägn såg spjutens regn Han vår bildstod vält Han gavs död Vi gav honom tusen sår En grav, i myrmossens hav I myren dränkt Vi martyr-kronan skänkt Där ingen kan nå honom, där blev han sänkt Vi gav han ärr, en vila i kärr Som ingen minns I myren dränkt Vi martyr-kronan skänkt Djupt ned i mörkret, där blеv han dränkt Vi gav han ärr, en vila i kärr Blodsvittnesdödens krans
Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026
Böljans strid över Rodhins hav Bräcker drömmar kräver svar Är det hugen som dröjt sig kvar Av den som över havet far Må stjärnor leda den som for Som över vågorna ror Att genom stormen finna land Och stilla oron vid hemmets strand Jag önskar hålla det jag svor Men böljans strid är alltför stor Ej vist att gäcka havets våg Jag skänker dig min sista håg I stormens öga havet sjöd Nio döttrar till salen bjöd Till Ägirs hall fylld av öl och mjöd Är det havet som blir min död? I böljans strid blev skeppet sänkt Och kustens folk i havet dränkt Med ystert lynne nu jätten kränkt En sista tanke till maka skänkt Havet ger och havet tar Kräver åter det som gavs Havets djup blev välfylld grav En böljans strid övеr Rodhins hav Havet ger och havet tar Krävеr åter det som gavs Havets djup blev välfylld grav Nog ruvar döden på Rodhins hav
Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026
I djupan skog som röda solen glömt Ruva krafter undangömt Vid skurberget, ett hem åt den fagraste makt Som mången liv där bragt Jag hör hennes stämma, skogens väna hamn Ber mig att falla i skogsfruns famn Jag ser hur hon rör sig, för sig i ljuvlig dans Lysten, men en kvinna med ulvasvans Sjunger, -Kom till mig Följ med, och bli min älskogs vän Lämna kval. Jag ger dig, det som tiden stal Följ nu min röst Mot livet jag ger dig tröst Jag värjer dig mot tidens tand Om du till mig ger din hand Över rot och över sten Färdas vi, ett förtrollat sken Sjunger, -Kom till mig Följ med, och bli min älskogs vän Lämna kval. Jag ger dig, det som tiden stal Följ nu min röst Mot livet jag ger dig tröst Jag värjer dig mot tidens tand Om du till mig gеr din hand Mot skogens sal Vi färdas mot djupet far Genom skogеns mörka snår Hon för mig med guldgult hår
Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026
Nu hör, jag till er kallar Som vilar i gren och jord Giv svar, frân era hallar Lât höra ert ord Tala till mig som dig ur döden väckt Tala ur drömmen som bräckts Haver du skädat trenne Nornors trád? Dödens kunskap och räd Följ min vilja, likt döda völvan led Giv mig ditt svar och du lämnas ifred Död nu stig, res ur din grav Död nu sta, sälla dig till mitt krav Död nu lyd, under blodristad stav Dödens runor jag kvad Död nu stig, och res dig upp ur din grav Död nu sta, sälla dig till mitt krav Död nu lyd, under bloddränkt stav Dödens runor jag kvad
Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026