Edsvuren

Vi samlats här vid Lögrinns hav Vid den plats som Gefjon gav De som dött, ett hedniskt motstånd fött Och vi har kallat er till svears ting Håller hårt vid eders ring Mot hot som slagit rot Mot hot som slagit rot Sveablot Vi ska hålla Odens lag eller dö Dö för mig Sveablot Blöd för mig Ett asablot Lögrinns värn Svetjuds järn Dö för mig Sveablot Blöd för mig För vårt väl, att aldrig bliva träl Vakna i natt De som hota asars hov, vi gav dem tusen sår Vårt värn består! Dö för mig Sveablot Blöd för mig Ett asablot Lögrinns värn Svetjuds järn Dö för mig Sveablot Blöd för mig För vårt väl, att aldrig bliva träl Dö för mig Sveablot Blöd för mig Ett asablot Lögrinns värn Svetjuds järn Dö för mig Sveablot Blöd för mig För vårt väl, att aldrig bliva träl

Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026

(Vi gav han ärr, en vila i kärr Blodsvittnesdödens krans) Faren hit från Anglers ö, för att klerkers lära strö Som girigt åt och drack av det vi bjöd Vid gudars slätt, där vi håller folkets rätt Där fäder, asagudar vätt Med blod som asar vätt Där står vår Asator Vid svears ting, och helgad ring Står en stor och ärad bild En avbild av vår Asator Ett helgerån Ett svekfullt hån Där han högg mot jordens son Vi gav honom tusen sår Och en grav i myrens hav Vi gav han tusen sår Och där må han dö tills alla ben blir lav I myren dränkt Vi martyr-kronan skänkt Där ingen kan nå honom, där blev han sänkt Vi gav han ärr, en vila i kärr Blodsvittnesdödens krans Vid asagudars hägn såg spjutens regn Han vår bildstod vält Han gavs död Vi gav honom tusen sår En grav, i myrmossens hav I myren dränkt Vi martyr-kronan skänkt Där ingen kan nå honom, där blev han sänkt Vi gav han ärr, en vila i kärr Som ingen minns I myren dränkt Vi martyr-kronan skänkt Djupt ned i mörkret, där blеv han dränkt Vi gav han ärr, en vila i kärr Blodsvittnesdödens krans

Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026

Skuren är tråden hos korpens vän I striden som varit var han störst av män Korad blev han vald till gudars värld Vi som samlats här För att med sånger bära kämpens färd I graven ska han bo i jordens hall Vi som bar han hit minns hans fall Till sköld och klingors skrän Vandrar han genom elden hän Nu är gravabålet tänt Till gudafölje sänd För att goda år blir fler Vi han våra gåvor ger Ty nu är gravabålet tänt Till gudafölje sänd Han ger liv till det vi sår Och av blot vi välgång får Han brinner, se hans färd Han brinner, elden hugens hölje tär Han brinner, se hans färd Han brinner, genom rök till gudars värld I gravens hög, genom lågorna flög Nu är gravabålet tänt Till gudafölje sänd Till den man som lags i mull Dricker djupa hornet full Ty nu är gravabålet tänt Till gudafölje sänd Han ger liv till dеt vi sår Och av blot vi välgång får Äringen består

Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026

Myrens svarta vatten Över veka isars glans Du färdats till vårt land Och min son som för vår frihet stred, har du dräpt i nattens svek Hans hals pryder ditt spjut Pryder spjut Min make som jag värjt med sejd och blot Med pilar fällts, och nu kvävs i blod Bannar dig som korset bära, du som kommen fjär Allt mig kärt, nu korpen tär Genom sorg jag binder ed Jag giver dig till Freyr Jag skall dö med mina fäders sed Allt jag värnat Allt som var mig kärt - finns ej mer Mina fädernes gård, allt jag känt Även asarnes hov - elden bränt Genom den smärta jag bär, och det hat jag när Hör mig Frey Giv han död och ge mig hämnd För nidingens dåd

Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026

Död sjunger från Nord Stavar fjättras i blod I runor ristades orden Då vi galdrar den mörkaste jord Mot den som galgen bär Och mot den som nu gravölet när Mot den som söker svaren Och bland levande folk dröjt sig kvar Som i natten red Och av spjutsången kved Ska han mista sin makt Och som nu binds av runsångens takt Död fjättras av orden Av de runor som ristats i blod Skänker liv till den livlöses bord

Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026

Sjung, med sinne och håg i natt Ljud, vår urgamla ton från visdomens brunn Dröm, må du famna mig och leda mig hän I väg, genom dvalan bära min färd Jag lämnar hamn Genom dvalan bära min färd, jag lämnar hamn Flög över hav, red över land och berg Girig lärt av sejdande ljud och valans konst Mötte kamp med ovän som av Gagnråd lärt Död av Odens stav Strider - med spjut som smitts i ord Naglad av runans kraft Sårad - av stål som mörkret stöpt Där som hugen skiljs Faller ned i tidens djup Ned i skuggor då hugen från hamnen skiljs Slagen och förvillad till en plats Där som solen aldrig ler Vart nu än vägen går, i förtvivlan ses inga spår Förlorat allt, förlorad själ Där hugen aldrig mer finner hem Jag söker min hamn, men glömmer mitt namn Ropen ger inget svar, i tomhet vandrar jag kvar Jag ser de jag högt har älskat men svek De står vid en kropp förvriden och blek Aldrig mer ska valans stav stå i min hand Liksvanens dräkt ska aldrig lånas till mig Tövade kvar i skymningsresans kala land Död i vanvett och sorg

Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026

I väg du for, bevingade bror Ge tal, om disernas val Var lyckan er stor? Där likskeppen ror Jag ser dina köttfyllda klor Vi foren nog väl, då vi ratade träl Till fest var vi ärad gäst Där män slets ihjäl, till järnklingors gräl Vi fröjdas och mottoges väl Järnklingors gräl Jag såg spjutfyllda fält Med en kung vars följe torde stilla våran svält Där föll härens drott Och hans lik gav blåa ögon till vår lott Och där, just där valplatsen stod Flöda ungmannars mod Strömma strida älvar av blod Som flöt till en rödfärgad flod För oss så god Jag, jag flög med mitt bud Så snart som de vilat, vilat stridslurens ljud Och visst, visst är nu mitt ord Att de korat de fallna till ditt bord Inget liv kvar på dess hed Blott det gyllene gull, som de tävla om och stred Jag ger dig likgökens ed Att dina diser över himmelen red

Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026

Ej syns månens stilla gång Blott gnistor ur elden tar sitt språng Dansar till hammarslagens sång Järn och blod samman i eld Till en ring blev eden fälld Sluten blev slingan på häll Håller om livet som gäld Till edsvuren ring Under leda och kval, de döda gal Med edsvuren ring Vi samlas, samlas här till spjutets ting Ty vår sköld den är tung och hård Trots det brinner nu hem och gård De rev gudarnas vi Och allt förgår Hör mig nu Stridens far Du som runor och galdrar skar Bales bane och Enrides dån Giv mig er megin till lån Med edsvuren ring Vi samlas, samlas här till brynjors ting Här flög hugen högt och fri Nu ekar fränders skri Här flög min hug så fri Men nu ekar frändеrs skri Nu tillsammans vi svär I blod och järn

Submitted by Warbringer — Mar 26, 2026

No lyrics have been submitted for this track yet.