Av stoft

Guds barn, så onåbar - säg mig om din oskuld du äger Lockande ljuv, mödomens skrud din blommande ros täcker Synd, dygd - bokens lag och sanning tolkas utav mig Himmelskt skön som kyrkfönstrens glas, likt dem så vådligt skör Förförisk likt löften från djävulens mun, men ren som änglars kör Helighet, förbund inför herren Ta emot hans frälsning, uppfylls av hans säd De trasor som du bär, befläckade av skam En barndom nu försummad, en kvinna stapplar vek Ur kyrkportens sköte, tom och blek Ett sått frö gror i bördig, köttslig jord I mörker och frukt det växer så fort Men en grodd av synd bär giftet i sin rot Frukten bär smak av svavel, skit och sot Men löftet utav äpplet Så lockande och svårt att stå emot Ett barn i ett barn, ensam bär du synd från två Du är blott ett barn Ett barn i ett barn, dagens ljus dig aldrig når Ett barn döpt i arsenik, bälgmord Ta farväl av gåvan du gavs, herren ger och herren tar Lyckan är ett tveeggat svärd, en förbannelse i din hand Ditt sköte äro smutsigt och skändat inför gud Du försummade din kyskhet och trotsade hans bud En handling så förkastlig med en annan suddas ut Men vanäran och skammen blir med dig till ditt slut På knän du faller till marken och bördan skall falls med dig Gråten kan ej tysta den oföddes skrik En oförlåtlig gärning - fördriva ett liv Glömd och förrådd, gömd och försmådd Ett barn i ett barn, ensam bär du synd från två Du är blott ett barn Ett barn i ett barn, dagens ljus dig aldrig når Ett barn döpt i arsenik, bälgmord, krysta ut Fosfor, saffran, arsenik Polej, säven, storm, såret i din själ, driven av panik Ett redskap byggt av ånger, för de fallna och fördömda dock en kur För den som har besudlats en väg att ta sig ur Fördömelse, förföljelse för hatet av mitt värv Fördriva parasiter som tar livet av sin värd Fosfor, saffran, arsenik Polej, säven, storm Såret i din arm, kistans sista spik Krälande mask, vidrig och slak I sällskap av ulven under mitt tak From begår synd, likt härdaren gjort När frälsaren sviker så öppnar jag min port Tvenne vi i gärning, men ensam utan hopp Allena i förvandling, men två i denna kropp Vem hör då mina fråga, vem kan svara på Är en livstid utav plåga ett val att föredra framför två Vad än ditt förflutna, din rikedom och kast Det foster som du bar på ej numer din last Om akten som jag utför beskådas som ett mord Är liv som aldrig skapats en gäst vid samma bord Det val du gett till höra, mer än mitt levebröd Etiken är blott smulor som andra åt dig bjöd, men moralen är död (Ett barn) I ett barn Ensam bar du synd från två Du var blott ett barn Ett barn i ett barn Dagens ljus det aldrig såg Ett barn döpt i arsenik (Ett barn) I ett barn Ensam bär jag skuld för två Du var blott ett barn Ett barn i ett barn Familjens träd nu kvistar och ved I äril som hyser prästens glöd Din död Vattnet rinner från din kvarn, du är blott ett barn, ensam bär du synd från två Polej, säven, storm I äril som hyser prästens glöd Din död

Submitted by Nargaroth — Jul 21, 2026

Både bröd och byte skänker jag till er Vårens varma vinder sänder jag till er En mölig led att färdas bereder jag för er Bortom kartans gränser där väntar jag på er När himlens portar öppnas, då ljuder åskans muller Och den som slumrar vaknar, nu när världen skall gå under Om äventyret lockar så har ni mig Om era grödor ruttnar så har ni mig Om vägarna är länga så har ni mig Och om ni faller offer så är det för mig Kom, kom eld Kom, kom regn En väldig flod skall komma som tornar över berg Och världens alla murar skall åter bli till sand Vågorna skall skolja med kyla och med salt Oceanen den skall täcka det som förut varit land Kom, kom eld Kom, kom regn Mörkrets infall kom tidigt I skyn lyste månen ny Morgonens strålar gömdes bak dis På en dag som just börjat gry Skuggan från en ensam gestalt Som sorgfylld och mätt mottog ödets oblat Bredde sig ut på törnrosens bädd Och blev ett med sorg och hat

Submitted by NecroLord — Jun 24, 2026