The Quiet Place

Spinning further, deeper I know you're out to try me I'm not in this to be a slave Push the dirt Make me feel Locate what swallows life Night bird you build my world ...and then I close my eyes Judge me now Used to be afraid to let it show Bow down I'm in a much better place now Everything's in place So much brighter from today A king in my own mind Drown the monster Make all bad dreams go away Whatever it takes to keep your hands free Open scars The quiet place All the bridges fall to the ground And you say you sacrificed

Submitted by Pestilence — Apr 24, 2025

I'm selling heavenly sketches A world out of my mind Ready to explode in purity To fill the wholes inside An ever moving stream With glowing rays of light Emotions tied to past lies And I know I should let go Tamed with confidence of a brighter future I found a flame in the burnt out ashes... burn out, burn out Fueled these new shores burn Dark past lies cold Shadow, my sweet shadow To you I look no more Another dawn collapses Do I need to be reminded? A glimpse of my safe home A path to hide all anger I found a flame in the burnt out ashes... burn out, burn out Fueled these new shores burn Dark past lies cold Shadow, my sweet shadow To you I look no more In circles I catch A torch carried by the immortal From depths that I created In vain echoes fade Shadow, my sweet shadow To you I look no more Fueled these new shores burn Dark past lies cold Shadow, my sweet shadow To you I look no more Fueled... Dark past lies cold... To you I look no more...

Submitted by MetalElf — Apr 24, 2025

Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land! Du krona för Svea rikes länder! Ja, om jag komme mitt i det förlovade land, Till Värmland jag ändå återvänder. Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö. Om en gång ifrån Värmland jag tager mig en mö, Så vet jag att aldrig jag mig ångrar. Ja, när du en gång skall bort och gifta dig, min vän, Då skall du till Värmeland fara; Där finnes nog Guds gåvor med flickor kvar igen, Och alla ä' de präktiga och rara. Men friar du där, så var munter och glad! Ty muntra gossar vilja Värmlandsflickorna ha; De sorgsna - dem ge de på båten. Och Värmelandsgossen, han är så stolt och glad, Han fruktar för intet uti världen. När Konungen bjuder, då drager han åstad, Bland kulor och blixtrande svärden. Ja! Vore det Ryssar till tusendetal, Han ej dem alla fruktar, han vill ej annat val, Än dö eller segra med ära. Och skulle han ej strida med glädje och med mod, Och livet sitt våga, det unga? Där hemma sitter moder och beder för hans blod, Med Bruden, den älskade, unga, En Värmelandsflicka, så huld och så skön! För Kung och Land han strider, och hon skall bli hans lön, Ho kan honom då övervinna?

Submitted by Celtic Frost — Nov 08, 2025