Vilsna andars boning

Det som maler inom dig Kommer alltid att förbli gåta bortom berget. Det som ständigt hindrar dig Är för alltid meningslöst och bortglömt bortom berget. Ser du ljuset skimrande över höjden. Ser du ljuset speglande ner i deg, Alltid värker du i mig Som en järnskodd ängel står du stadigt bortom berget. Alltid kräver du av mig att få äga det som föder drömmar Bortom berget.

Submitted by Lake of Tears — Apr 26, 2025

Sen jag så din klara blick förgrumlas Har du allt mehr tynat bort. Över tunet svävar spår av längtan Som du sjöng och drömde om. Ge dig av från fångars morgondag. Slå dig ned vid dårarnas massiv. Ända sen du gav mig mod att brinna Har det vuxit snår ur mig. Om du tvekar när du vaknar vid elden Skärp din blick och knyt din hand.

Submitted by Celtic Frost — Apr 26, 2025