Nagelfar

Ödemark är frimans land för att värja sig Kristne män de dömde mig på ting Järnbörd bar jag styvt alla nio steg Sanningen den vittnar i mitt sår, ni tyda må Ulvsgäld lystes mig att gå Fredlös vandrar jag min väg och Skogen den väntar mig där Över mo över berg gästa stigmäns land Martallens vilja är min tro Aldrig då, aldrig nu skall ni fjättra mig Friheten är styrkan i min själ, ni ej kan få Ulvsgäld lystes mig att gå Fredlös vandrar jag min väg och Skogen den väntar mig Hör nu mina sista ord, som jag skall säga Glöm ej våra fäders arv Ogill jag ligga skall, edsmän det har jag ej Dömd för min hednatro, den lever än Ulvsgäld lystes mig att gå Fredlös vandrar jag min väg och Skogen den väntar mig Hör nu mina sista ord, som jag skall säga Glöm ej våra fäders arv

Submitted by Immortal — Apr 26, 2025

Marken den skälver av hästarnas dån, hovar dansar Över den frostbitna heden så vit, i arla stund Konungen Sigurd från svearnas land, vredgad rider Alvsol den fagra hans tilltänkta brud, nekas han I våndor han plågas utav skam Bröderna hennes skall klingorna slå, ungmön värja Men Sigurd den lystne han dräper dem två, med sårad barm Blodig han stapplar och söker sin hävd, Alvsol kvider Aldrig hon famnar den konung så grym, hon sväljer Ett gift med tårar på kinden och sörjer Sigurd han strider för kärleken När segern är vunnen han bruden få Sigurd ring Alvsol hon lider, hon vandrar svag mot Frejas salar där Hon fridsamt dör Sigurd finner svart i syn den väna Alvsol vila I dödens fröjd hon snuvat han den älskogen som drömts I förtvivelse han vrålar hest med sorgens djupa smärta Han miste den han åtrådde i bedrövelse och blodet rann Sigurd han samlar de stupades lik, fallna kämpar För dem ombord på sitt vackraste skepp, facklor tänds På skeppet han stiger med Alvsol sin brud, elden dånar Utöver havet han blickar i rök, ödet har honom i döden lämnat Sigurd han strider för kärleken När segern är vunnen han bruden få Sigurd ring

Submitted by NecroGod — Apr 26, 2025

Stjärnor på himmelen, de skiner ej Bister köld och blodet frös, Heimdall i hornet ljöd En vargatid Ingen skonar liv Nagelfar från Nifelheim Vid Ragnarök mot Asgård far med död Jorden den skälver svårt, en rämnad värld Solens glöd nu borta är, Fenris slukar ljuset En vargatid Ingen skonar liv Nagelfar från Nifelheim Vid Ragnarök mot Asgård far med död Bifrost den fagra bron, som brista skall Asar stred mot ondskans kraft, till sin undergång Nagelfar från Nifelheim Vid Ragnarök mot Asgård far med död

Submitted by Finntroll — Apr 26, 2025

This track is instrumental.

Is this song not instrumental?

Nu dansar dimmor på tjärnen, som solen väckte Då glimmar daggen i ljungen som natten skänkt i silver tår En storloms klagan om döden, var hälsad frände Var gång hon vaknar i jorden, och återföds Se hon svävar fram med diserna i dimman Så skimrande och kall Den dagen bringar sitt offer, till ljusa väsen Om hennes skuldror så vita, en mantel för de hängdas gud Se blommor grönska vid graven, de åren varsla Dess lycka äro förgången, i dyster skrud Se hon svävar fram med diserna i dimman Så skimrande och kall Härlig var dansen frejdig och vild Furorna flammar, solen går ned Blickarna tindrar med ögon så blå All jämt de vandra i en ring utav renaste guld Hon vakar med sin sång Försvinner bort i dimman Hon vakar med sin sång Försvinner bort i dimmorna Se hon svävar fram med diserna i dimman Så skimrande och kall

Submitted by Grave666 — Apr 26, 2025

Rista i sten, rista för ättens arv Vårda och dö, älska med ynglings glöd Korparnas klor griper i blotets skörd Viskar en ed händerna slöts, runorna vilar i sejd I urminnes tid, mossen den åldrig låg Förfäders svärd vikta mot klingans hjalt Skära i torv, hängas i spjutens valv Viskar en ed händerna slöts, rumorna vilar nu Under jordens smycke går, bröder svuro Asar vittnar blodets band, där helgas marken med sämja och lag Helgar en kniv, skära för gudars frid Svära i tro, fjättrad i livets sav Vandra i skuld, samman med döden vigd Viskar en ed händerna slöts, runorna vilar nu Under jordens smycke går, bröder svuro Asar vittnar blodets band, där göddes marken med sämja och lag Aldrig svika i väntad strid, mot fienden de stod Alltid hämnden trogen var, av blodsbanden som göts i jord Under jordens smycke går, bröder svuro Asar vittnar blodets band, där göddes marken med sämja och lag

Submitted by Finntroll — Apr 26, 2025

Lömskt är detta land jag skådar i min syn Skogens gistna bård mot solens röda välvda ring Tårar glimmande i jordens hjärta brann Syner som jag aldrig trodde fanns i mig Jag såg nu ängarna besudlade av blod En fjäril flyger i stridens djupa sorg inom mig Skrider ensligt fram och dväljes nya ting Vingar syntes från en örn som sällan landar här Tårar glimmande i jordens hjärta brann Syner som jag aldrig trodde fanns i mig Jag såg nu ängarna besudlade av blod En fjäril flyger i stridens djupa sorg inom mig Lever jag i de sånger, i det fjärran landets vård Vilse i min tvekan igen, faller djupt, stannar kvar Tårar glimmande i jordens hjärta brann Syner som jag aldrig trodde fanns i mig Jag såg nu ängarna besudlade av blod En fjäril flyger i stridens djupa sorg inom mig

Submitted by Infernal Flame — Apr 26, 2025

Såg du alla de drömmar dö Som aldrig skall ske i skymningens ljuva sken Söker din väg, följer stigar mot livets vida hav Så ensam var du, jag sörjer dig Så kom, min käraste vän I barndomen vandrar kvar, en vädjan om svar Minns din längtan att dö i vindarnas famn Tid av bördornas tunga fjät Så ödmjuk du var med känslornas grymma törst I hjärtat som brann, kärlek föder sin ömma varma kraft Förgäves så kallt då dagen gryr Så kom, min käraste vän I barndomen vandrar kvar, en vädjan om sanningens alla svar Minns din längtan att dö i vindarnas famn I min famn

Submitted by Warbringer — Apr 26, 2025

This track is instrumental.

Is this song not instrumental?