Dödsvisioner
Döende man lever inte mer Kroppen lämnar plats åt fler Släkter av människa skall ruttna Sorg, glädje känslor äro gjutna Själen tar sig okända uttryck Död befästs med abrupta ryck Ett minne blott, en känsla av kännedom Kallt och rått, makt i blom En syn tidigare obevittnad En mening äntligen manifesterad Döda mig Döda honom Döda allt
Submitted by Corpse Defiler — Jun 26, 2026
No lyrics have been submitted for this track yet.
Innuti lever en själ som varslar om död Innuti andas ett hopp som stryps Innuti hatar livet de som vandrar Innuti en stig som trampas Ondkall Kyla och död Att släppa Djävulen in Att lämna jorden Utanpå syns inte ett tecken Utanpå smeks sorgen av ljus Utanpå lever en skenbild Utanpå en siluett av kontraster
Submitted by Corpse Defiler — Jun 26, 2026
Kören sjunga det som endast de av ljuset behaga Solen stiger och smeker den nya dagen Till kyrkoporten skall prästen åter tåga Länge har de av ljuset uppfyllt hans lag En lukt av död breder ut sig En tid som varit skall åter ses De svarta De gråa Pesten Väntas att få se en gryning med ohelig älvdans Då den bleka skepnad skall sänka sin lie Väntas att få sammanfläta en ny tids törnekrans Då svartnar ... Allt svartnar ... Vi svartnar ...
Submitted by Corpse Defiler — Jun 26, 2026
På avvei mot perleporten Gjennom et hav av vasstrukne lik Ett lys fra den sjø Der øyne stirrer tomt Smerter gjennom svellende kjøtt Alger farget røde Her slutter min reise for godt I havet med de døde I skyggen av en skygge Lar døden seg skjønne Når skodda letter Og skyggen antar skikkelse Jeg står på mina knaer Hullene i min hud bare vokser Det er pesten som kryper sakte til min sjel Gjennom mitt blod skal den vandre For å eie mitt hjerte Rundt hushjørnet noe hvisker I halmtaket blusser en flamme opp Brønnen fryser till is og åket brister En tung byrde på deres aksler Det er den svarte angstens essens Den svarte Den svarte
Submitted by Corpse Defiler — Jun 26, 2026
No lyrics have been submitted for this track yet.
... och nu hon i kyrkobänken sitter i tystnad Förstummad av denna insiktens stund I skenet av slocknande ljus jag ser Hennes själ lämna den kropp hon alltid önskat ... Att köttets lustar behaga Genom ångest, kval och bikt En hora hon skymtar i spegeln Att under jordens synder förslava Av ångest jag ropar ut hennes namn Låt det eka mellan dessa vitkalkade väggar En psalm spelas till hennes ära Som i detta heliga hus alltid skall ringa
Submitted by Corpse Defiler — Jun 26, 2026
Döende man lever inte mer Kroppen lämnar plats åt fler Släkter av människa skall ruttna Sorg, glädje känslor äro gjutna Själen tar sig okända uttryck Död befästs med abrupta ryck Ett minne blott, en känsla av kännedom Kallt och rått, makt i blom En syn tidigare obevittnad En mening äntligen manifesterad Döda mig Döda honom Döda allt
Submitted by Corpse Defiler — Jun 26, 2026